qaka

Min mamma är en klok kvinna. Jag är inte objektiv men vill ändå föra fram detta i ljuset. Jag minns en gång då jag var nervös för något. Låt oss säga att jag skulle göra något nytt, till exempel börja nytt jobb eller ny skola och var sådär jobbigt nervös. Jag pratade då med min mor och hon märkte såklart, som alltid, att jag var nervös. Jag behöver oftast inte säga något för att hon ska veta, hon bara vet. Vad ska man säga till någon som är nervös? Det går att säga att "Det kommer gå bra", men vem lyssnar egentligen på den frasen? Man ska absolut inte säga att det inte går bra. Min mamma sa "Ja, men kom ihåg att de som du ska träffa bara är människor de också!" Ni kanske tycker detta inte var så mycket för världen, men för mig gjorde det mycket. Detta är så sant, vi är inte mer än människor och alla personer gör någon gång fel. Varför är vi då nervösa ibland? Kanske för att vissa människor saknar denna insikt, men du har ju den och varför är det då viktigt att andra har den?

---

Dagarna flyger förbi och idag firar vi Halloween. Detta insåg inte jag förrän i måndags, vilket kändes aningen deprimerande. Anywho, vi ska också ställa tillbaka klockan inatt, till min stora förtvivlan. Ännu mera mörker, suck. En. Jobbig. Månad. men sedan, sedan är det advent och jag har köpt ljusstakar. Något att längta till. Ljus, mys och pepparkaksbak förhoppningsvis i Karlstad, Ed och Trolly. Jag har redan börjat sjunga in julen och kommer inte sluta. Varde jul!

Roger in, roger ut
//qaka