qaka

Motivation, tänk att ett ord på bara fyra stavelser kan vara så viktigt. Jo, jag har funderat nu det sista på vad jag vill bli när jag blir stor. Många av mina kompisar har ungefär bestämt sig för vad de vill fortsätta sina liv med, eller de har åtminstone mål. Jag, å andra sidan, känner att jag står kvar och stampar på samma ställe som jag var i somras. Jo, jag är intresserad av språk men vill jag verkligen gå en fem år lång utbildning för att jobba som lärare (med slavlön skall tilläggas). Jag har dessutom kikat på program som hälsopedagog eller promtionsprogram, det är ju klart en intressant fundering. Vad blir man sedan? Häromdagen slog det mig att jag skulle faktiskt vilja jobba på en ungdomsmottagning, där har i alla fall jag haft dåliga erfarenheter. Hur gör man då? Tja, tänkte jag, man borde ju börja med psykologprogrammet kanske. Om jag lade manken till skulle jag nog klara att komma in också, tänkte jag och börjar läsa i högskolekatalogerna väldigt motiverad. Jag hittar programmet på Göteborgs universitet, det blir bra tänkte jag. Sedan fick jag läsa vilka ämnen som krävs för att söka in och(!) att man måste ha ett års yrkeserfarenhet innan man överhuvudtaget får söka in. Jaha, om man inte vill jobba ett år innan och tappa alla studievanor då? Nej, då har man ingen chans. Det är inte rättvist, det är ju inte konstigt att man tappar motivationen!

Jag kämpar på i skolan, nej kämpar var fel ord, genomlider kanske? Japp. Just nu är det faktiskt relativt lugnt och imorgon är det luciafirande i skolan vilket är skönt. Annars har det inte hänt mycket, förutom att Ina flyttat till England såklart. Jag går mest omkring och väntar på jul, jag älskar julen. I helgen väntar kalas med nära och kära ute i skogen (ja, i skogen därför att vi ska leta upp en julgran), en mysig tradition. Det är såklart "riktiga" lucia också och den dagen ska firas i kyrkan, det är min mening i alla fall. Ha en mysig kväll, nu ska jag leta upp glitter som jag ska ha i håret imorgon!

//qaka