qaka

Jag sitter här och funderar på jantelagen som yttrar sig på olika sätt i vårt Sverige. "Du ska inte tro att du är något!" Finns det någon som inte har hört det förut, eller känt egentligen. Eftersom många inte heller våga säga något sådant rakt ut så får man antingen veta att människor säger sådant om dig bakom din rygg eller så vågar man inte trotsa vår "lag" och sticker helt enkelt inte ut. Jag antar att det speciellt är så i små samhällen där alla känner alla, eller åtminstone tror det.
Ärligt så tycker jag det är synd och skam att det har blivit så. Varför ska man ens tveka att göra någonting man tycker om och kanske är bra på för att man är rädd att några avundsjuka personer ska prata om en?
Sedan menar jag inte att man behöver vara arrogant och uppblåst heller, jag bara undrar om fler hade vågat ta sig för saker om vi inte hade haft jantelagen. Hade då fler människor varit lyckliga?

Igår, måndag mådde jag inte bra, särskilt inte på morgonen men jag beslöt mig för att åka till skolan i alla fall. Jag kom dit och pluggade inför vårt naturkunskapsprov på torsdag. Därefter hade jag spanska men fick otroligt ont i huvudet så jag orkade inte vara kvar utan åkte hem igen. Jag pluggade lite till när jag kom hem men sedan fick det räcka.
Idag så mådde jag bättre, åkte till skolan och första lektionen hade vi idrott. Riktigt bra lektion idag. Sedan hade vi svenska då vi introducerades för upplsyningen som vi ska arbeta med de kommande veckorna. Jag undrar bara hur jag ska redovisa detta kapitel, läsa en bok, en skrivuppgift eller ett prov? Hm. Nu ska jag gå. Ha en fortsatt trevlig dag!


//qaka