qaka

Usch vad besviken man kan bli ibland. Det börjar så som jag beskrev i en föregående blogg, man blir överrumplad och glad. Man funderar och börjar hoppas, här börjar det bli farligt. Om man hoppas på någoting och det visar sig att det inte var så bra som man tänkte så blir man otroligt besviken. Kanske mest på sig själv eftersom man låtit sig själv att hoppas? Hur som helst, ska man låta sig hoppas när det ofta leder till besvikenhet? För många gånger blir det ju faktiskt inte som man har tänkt.
Hoppet är allt bra ibland, jag menar ibland är det just hoppet som hjälper en att ta sig förbi vardagen. Man behöver det, det där lilla extra med livet.
Det är bara det att jag är så trött på att bli besviken för just då känns det som om man blir tom. Den där lågan med lycka släcks. I och för sig brukar man snart hitta något annat att hoppas på istället men kanske inte på samma sätt?

Idag har jag sovmorgon eller vad man ska kalla det, börjar inte förrän halv två så jag tar bussen halv ett. Härligt. Denna veckan har varit jobbig, tre prov. Sista idag- franska. Hoppas det går bra.
Ikväll ska jag ha en mysig hemmakväll med min familj, tror jag. Jag älskar myskvällar, särskilt på fredagar! Annars i helgen vet jag inte mer än på söndag för då ska det packas osv. inför Stockholmsresan på måndag. Nu ska jag snart gå till bussen. Ha en underbar fredag!