qaka

För ca ett och ett halvt år sedan blev flickan tillfrågad om hon ville vara med i revyn, vilket hon självklart ville. Vem vill missa chansen att agera galen för hela samhället? I det här revygänget fanns en kille som hette Sebastian, hon fick upp ögonen för honom. Han var trevlig, glad och oerhört mysig. Han addade henne på msn, de började prata där och kanske flirta lite också. Han hade många planer för våren, han skulle först till Mallorca och praktisera i ungefär 6 veckor. Därefter vara hemma en vecka och sedan iväg en vecka till Frankrike med sin klass (Han gick i årskurs 3 på gymnasiet, HR). Hon ville inte inleda något innan han åkte iväg, det hade blivit smärtsamt. Istället flirta de som mest på vårkanten, många dyra telefonräkningar och för Sebastians del dyr hyra utav datorer på Mallorca. Det var det värt. När han till slut hade kommit hem hade hon mycket att stå i, hon skulle sluta nian. Det var avslutningsfester, cabareter och föreställningar högt och lågt. När de hade slutat skolan började båda två att jobba, men nu tyckte hon att det var nog. Det behövde hända något. Hon frågade honom om de skulle gå ut och gå runt sjön vilket han ville. Torsdagen den 28 juni, 2007 var dagen. Hon jobbade från klockan 12.00 till 19.00 på vandrarhemmet: Därefter skulle de träffas utanför biolokalen. Ni kanske kan tänka er hur hon kände sig den dagen? Det pirrade i hela kroppen, hon hade svårt att koncentrera sig på jobbet. Tankarna flög runt i huvudet, tänk om han inte vill ut och gå? Tänk om vi inte har något att prata om? I alla fall blev det som planerat, de träffades. Det gick bra, de hade mycket att prata om. Flickan skulle upp tidigt dagen efter och jobba så efter en runda runt sjön, en kram och två pussar åkte de åt var sitt håll. Märklig känsla, kärlek. Det känns som om man kan leva på endast den känslan och lite syre.

Jag har börjat jobba, det känns bra att tjäna lite pengar. Fick semesterersättningen nu också, välbehövd överraskning. Nu har värmeböljan kommit in över landat och jag har inte hunnit bada än, nästan så att man skäms. Jag har bestämt mig för att det ska hända idag. Förra veckan var det midsommar och den firades med vänner. Det var skoj, jag har alltid roligt med er. Igår åkte vi iväg en sväng till Bengtsfors eftersom det var livat där. Det var trevligt. Idag är det min och Sebastians dag. Det har varit vi i två år, tiden har gått så fort. Det är underbart att dela allt med en människa, även om det finns perioder då det är svårt också. Det är inte alltid en dans på rosor men det är de stunderna man kommer ihåg i det långa loppet, eller hur? Han jobbar idag men vi ska försöka hitta på något mysigt ikväll. Kanske en romantisk picknick och bad i kvällssolen?

//qaka